Sommartiden är här – med nya tider

Påsken över och sommartiden är här. Jag hoppas det går bra för er alla med bokläsningen. Till nästa måndag, 7 april, ska böckerna vara utlästa. Då ska vi nämligen ha boksamtal på lektionen, och en förutsättning för det är förstås att ni har hunnit läsa och reflektera över böckerna.

Det är därför lämpligt att ni skriver ert tredje inlägg före boksamtalet. Deadline för inlägg/längre kommentar nr 3 blir söndag 6 april.

Det sista inlägget/kommentaren är det lämpligt att skriva efter boksamtalet eftersom detta kanske väcker nya funderingar. Deadline för det blir tisdag 7 april kl 20. Då måste också samtliga kommentarer (5 st) ha gjorts.

Det kan tyckas lite snävt med tid för sista inlägget, men tyvärr är det så att vi träffas sista gången på onsdag 8 april, eftersom jag då har min sista praktikvecka. Eftersom jag är huvudansvarig för bloggen och för betygsättningen på det här momentet vill jag ha ett fullt bedömningsunderlag, och hinna göra en samlad bedömning av det, innan sista lektionen onsdag 8 april. Om ni har fullgjort uppgiften till dess får ni alltså en bedömning på lektionen då.

Off topic: Glöm inte att skicka in era variationer av myter och sagor till mig alt. lägga dem i Maritas fack! Deadline idag, 31 mars!

Glöm inte heller att ta med materialet för novellanalys (arbetsfrågor + Pälsen) till onsdagslektionen.

Ondskan

Sidorna: 116-248

Jaha då var jag här igen. Tredje gången gillt brukar man säga? Jag hoppas att jag ska kunna använda mitt förnuft till att göra det här inlägget vettigt.

Jag har nu tagit ett stort hopp i boken och mycket har hänt sen mitt senaste inlägg. Erik har fått skit kastat på sig och blivit skållad inför halva skolan, men ändå har han lyckats att hålla sig från att slåss. I boken så pratar Erik och hans vän Pierre om hur man kan lösa Eriks konflikt med rådet på ett ickevåldsamt sätt. Erik har lyckats riktigt bra tycker jag.

Det ser ljust ut och Erik håller sig stark men sedan kommer en vändning i boken. Eriks vän Pierre slutar mitt i en termin och hans enda vän försvinner till Schweiz. Detta har nog stora konsekvenser för Erik. Inte nog med att rådet utsätter honnom för ständiga dåd, men hans vän som flyttar till ett annat land måste vara hemsk jobbigt.

Och nu till dagens fråga: Kommer Erik att hitta en ny vän eller kommer han vara ensam och utstött av alla på skolan ända tills han slutar?

Fundera på saken och skriv gärna komentarer Pusshej <3

//Björne

Fahrenheit 451 kap. 1

De förväntningar jag hade på Fahrenheit 451 var minst sagt höga. Jag har länge tänkt läsa den så när vi fick chansen att byta bok var det ett enkelt val. Redan från första sidan uppfylls mina förväntningar och efter det första av tre kapitel är jag helt fast i boken.

”Det var ett nöje att bränna.” Den allra första meningen blir en rivstart på boken och bokbränningen som inleder Fahrenheit 451 ger en bra inblick i Montags tankevärld så som den är innan Clarisse vänder upp och ner på den. Det är även ett smart sätt av författaren att säga att det här utspelar sig någon annanstans, i ett annat samhälle. Tidpunkten är någon slags inte allt för avlägsen framtid, från femtiotalet räknat, men den spelar faktiskt inte så stor roll.

Det första kapitlet fokuserar till stor del just på hur Montag börjar tänka fritt och till slut ifrågasätta i stort sett hela samhället. Processen sätts igång när grannflickan Clarisse frågar Montag ifall han är lycklig vilket långsamt leder till att sanningen går upp för honom. Han inser nämligen att varken han själv eller någon av människorna runt omkring honom är genuint lyckliga. Deras icketänkande, med ursprung i radio- och tv-apparaternas överflöd av information, har lett dem in i ett blint tillstånd där tror att de är nöjda då de helt enkelt inte kan se vad som fattas dem. Montags frigörelse motverkas från första början och hans frågor bemöts med samma motvilja som skadedjur i en grönsaksodling. Han anses konstig och rentav dum eftersom folk varken kan eller vill tänka på vad han egentligen säger.

/Rasmus – nattmacka

Sida 77, cancer-treblinka-kärlek-knulla-wtf?

När jag läser de orden, cancer-treblinka-kärlek-knulla-döden, känns det konstigt. Jag förstår dem inte heller. Något annat som jag tänkte på är tvåordsmeningsleken. De är fjorton. Gör man sådant då? Det kanske är kul. Ska prova.

Än så länge är det en slags lugn känsla över hela boken. Jag slappnar av när jag läser den, tänker inte så mycket. Det är skönt. Jag gillar författarens sätt att skriva, så man kan läsa utan att anstränga sig. Men det blir lite utan intresse. Jag behöver nog läsa en lite lugnare bok då och då. Fast jag kanske misstar mig. Den blir nog mer spännande snart. Det skulle inte vara nytt med en trögstartad bok.

Ber om ursäkt för förseningen. Tekninska problem med hemdatorn.

Kim Novak 4-real! som hon såg ut på riktigt

Detta är dårå kim Novak Foh Shizzle!! whudda Hater face.. well the little whitetrash got Dolphinteeths 4-sure :S

Långsökt? Kim Novak

Hej igen, igen:D

Trejde inlägget, WOHOOOEW!

(Hela boken, fast jag avslöjar nog inget…)

Nesser nämner hela tiden små detaljer, ting som liksom bleknat med tiden. Saker som väcker gamla minnen och känslor till liv. Ni vet hur man kan förknippa dofter eller platser med t.ex. en person, en händelse eller förra sommaren. En låt kan kasta en tillbaka i tiden och få en att känna och komma ihåg saker som varit glömda och begravda.

Jag funderade på vad vi kommer förknippa med den här tiden, våra barn- och ungdomsår när vi är femtio år. Vilka ting kommer kasta oss tillbaka? Vilka sånger och dofter? Vilka platser kommer vi färdas till, vad kommer vi komma ihåg och tänka tillbaks till? Vad kommer få våra kroppar fyllda av nostalgi?

Ofta är det kanske saker som inte finns kvar mer, godissorter som inte tillverkas längre, kiosker som ändrat namn eller hur som har målats om. Men det gamla finns kvar därunder, skrapar man på ytan finner man spår av en annan, förfluten tid.

Det här kanske är långsökt, men med det här oupphörliga regnet och den sista fisvintern fick mig att fundera över det här med snön. Jag menar med växthuseffekten och global uppvärmning. Om det blir varmare här i norden får vi nog vinka farväl till vita, kalla vargavintrar. Om fyrtio år kanske vi måsta åka till nordpolen för att få se snö, fast den har väl säkert smält bort helt då. Och isbjörnarna kommer att finnas på tavlor i klassrummen tillsammans med mammutar och sabeltandade tigrar. Så jag tänkte att snö, glittrade vit snö kanske kan vara en sån grej…? Att fånga snöflingor på tungan, känna hur kylan biter i kinderna och snödoften, knastret under tjocka vinterskor, snöbollar, snögubbar, snö i munnen, att bli mullad, snö innanför kläderna och i håret, snö som smälter när man kramar den i handen så det rinner kallt vatten nedför armen in i tröjan, gul snö, snö på träden, istappar, plogbilar, skotta, snöänglar, snögrottor, snölyktor, vintersol, snöslungor (vad nu det är, Roffe har en), snöslask, snö som snöar, snöflingor- alla är unika, fast är det sant egentligen?, snö som är sådär jättevit som man blir bländad av när man tittar ut genom fönstret på morgonen, snöblandat regn, snöblind, snö i största allmänhet kanske kommer kasta oss tillbaka i tiden.

 

Krillestinfinporslinrullgardin:)

Ondskan

Sidorna: 38-116Erik har lyckats bli relegerad från läroverket och han går runt i vasaparken och funderar på hur han ska handskas med sin far. Uppenbarligen finns det ingen anledning att ta emot skit från sin far eftersom han ändå är utkickad från sin skola, men när han kommer hem visar det sig att hans mor har haft kontakt med skolan och hon skickar iväg Erik till ett internat. Skolan är helt annorlunda och styrs inte av skräckinjagande lärare utan av fjärderingare och rådsmedlemmar med kamratuppfostran. Erik vill få en nystart och bestämmer sig på tåget dit att inte slåss i sin nya skola, men ändå lyckas han få sig en utmaning av ett par tredjeringare i ”rutan” som är det enda stället på skolan som annat folk än fjärderingare och rådsmedlemmar får slåss.Än en gång slås jag av att Erik tänker så djupt när han slåss och planerar sina rörelser in i minsta detalj, men kommer han att lyckas att sluta slåss? Han har redan hamnat i sitt första slagsmål i skolan, men han tror själv att han kommer undan om han spöar upp tredjeringarna ordentligt. Kommer han få respekt av de äldre och kommer de att lämna honnom i fred? En annan sak jag undrar är om han någonsin kommer att sakna sin mor och bror. Jag tror inte att han kommer sakna sin far, men vad vet jag? Jag är ju bara mänsklig. Best wishes! //Enfiskmåsutanvingar(Isbjornen(Puttellitto(Pata(Putte(Polarbjörnen(Patrick))))))

Andra inlägget om ondskaan =)

Jag kommer mer och mer ihåg hur erik är som person och hur han kommer vara i skolan mot de andra. Så de kan bli lite knepigt och förklara på bra sätt i olika perspektiv men jag ska göra så gott jag kan.

Men iallafall så har erik då kommit till skolan och då han blir tilldelad ett rum med en ”pluggis” som heter Pierre som han då blir vän med. Kommer denna Pierre att förändra erik? Och ifall han gör det kan man ju undra på vilka sätt.

Erik märker ganska tidigt att skolan har en bra simhall och strax efter att han har börjat i skolans simlag så ska det snart ska hållas en stor tävling där erik ska delta, han är tydligen som en fisk i vattnet.

Så hur ska det gå för erik?

10 minuter försent inlagt

Ondskan s 38-103

Inlägg numero due

Jag har läst om sveket från hans ”vänner”, jag har läst om den nya skolan, hur han till sin lycka fick veta att lärarna inte agade, deras välskötta idrottsanlägning, hur han trodde att allt skulle bli så mycket bättre, inga mer slagsmål, inga mer bråk.

Hur fel han hade. Han insåg ganska snabbt att i stort sätt alla gymnasister behandlade framförallt de nyankomna som slavar, ”kamratuppfostran”.  Jag har lär läst om alla lörsöndag han fick och om vad som hände i rutan (riktigt brutalt och barbariskt). Jag kan någonstans känna, varför, varför är det så här. Borde man inte vetat bättre runt 1958, det är så primitivt. Tror man verkligen att man kan skapa respekt, kamratanda genom pennalism.

Vilket tragiskt liv Erik haft kan man tycka, hur känslokall han verkar ha blvit pga det. Kanske det ända skyddet, fysisk smärta kan man klara av om man kapslar in känslorna. Skyddet från farsans sadistiska dragning, från grupptryck, från ondskan. / visa08

Fram till s.55

Hej igen!

Detta är mitt andra inlägg och så här långt kan jag bara säga att jag gillar vändningen i handlingen! Eriks situationer både i skolan och hemma har helt ändrats. I skolan har Erik blivit relegerad, vilket har gjort honom till en helt ny person, han inser att hans så kallade ”vänner” inte bryr sig om honom, men hur kommer detta ändra honom mer exakt? Jag tror han kommer bli mer aggressiv och nedlåten i bokens följande sidor.

Detta kan ju då stå i kontrast mot hemma, då han faktiskt ser fram emot att konfrontera sin far, även detta kommer ju att få biverkningar, men på vilket sätt? Kommer fadern bli mer aggressiv eller kommer Erik för en gångs skull vinna?

Kommentera gärna!

Pontus C